*
Filmlänkar
*
Filmstjärnor
*
Filmkuriosa
*
Filmjournalen
*
Birollssällskapet
 *
 Konserthusmötet
25 feb 1937
*
Wiktor "kulörten" Andersson
*
John Botvid
*
Adolf Jahr
*
Arne Lindblad
*
Regissör
 Schamyl Bauman
 *
En artikel om
Julia Caesar
*
Kostervalsen
*
Person och filmbilder
*
Gravplatser
*
Senaste nytt för oss filmfantaster!
*
Matkuponger från 30-och 40 tal
*
Åsa-Nisse

*
Gästbok!

www.klassikerfilm.se

Pilsnerfilm

                       

Tre typiska Pilsnerfilmer

*

Det är ganska svårdefinierbart begrepp Pilsnerfilm, det är faktiskt lättare att säga vilka filmer som inte är Pilsnerfilmer. Men man kan enkelt säga att det är en nedsättande benämning på de svenska 1930 och - 40 tals filmer där man förtärde pilsner och brännvin (Lättgrogg).

Det sägs att uttrycket ”Pilsnerfilm” uppstod 1932 i ett fattig-Sverige som intensivt längtade efter sorglös verklighetsflykt.
Den första Pilsnerfilmen sägs vara Söderkåkar från 1932.


 
Ordet ”pilsner” kommer från tjeckiska bryggeristaden Pilsen, men blev här en symbol för buskis, brännvin och begränsad budget.

Manus till Pilsnerfilmer, vilka inte alltid fanns skrevs ofta på sex - sju dagar
 och inspelningarna skyndades på.
65, 66 och jag  spelades in på två månader (1936-08-20 - 1936-10-31).

De kan också ses som filmiska motsvarigheter till friluftsteatrarnas folklustspel.
En pilsnerfilm är nästan alltid en komedi inspelad efter ljudfilmens genombrott.

De utspelas i både överklass Pensionat Paradiset  1937 och
arbetarklassmiljö Augustas lilla felsteg 1933.

Det finns ett antal kriterier som en film bör uppfylla för att få kallas pilsnerfilm. Först och främst ska det drickas pilsner och brännvin. Man äter ofantligt mycket i en pilsnerfilm, dignade smörgåsbord, kräftskivor och gårdsfester. Skämten bör vara av låg kvalitet gärna brännvinsskämt. Sist men inte minst, omoral, oanständigt, lössläppt leverne och kanske lite ekivokt. 
Handlingen i en pilsnerfilm drivs ofta framåt av konflikter av typen storstad - landsbygd, underklass - överklass, bildning - obildning, svenskt - utländskt.

 Visst hade man dignande matbord i Edvard Perssons filmer, visst dracks det en och annan nubbe men Edvard Persson hade en annan typ av skämt som gjorde att han hamnade utanför
pilsnerfilmgenren. Något lössläppt leverne kan man väl heller inte tala om i hans filmer.

Åsa-Nisse är heller inga pilsnerfilmer utan Buskis.
Inriktningen var "folklig", dvs. den var tänkt att generera så stora biljettintäkter som möjligt. Pilsnerfilm fick nästan alltid dåliga recensioner men biobesökarna älskade dem.

Professor Leif Furhammar tycker att pilsnerfilmen handlar mycket om gemenskap. ”Gemenskap i familjen, i bygden, inom nationen och över klassgränser. Den viktigaste generatorn för denna gemenskap är måltiden. Det äts kopiöst i pilsnerfilmerna, och det är som bekant inte så dumt med en pilsner och en snaps till sillen”.
 

*

Lättgrogg
 

Beroende på våra alkoholregler under 30-40 talet då man på krogen inte fick beställa in en ren konjak, whiskey eller annan starksprit. Man var alltid tvungen att samtidigt beställa in sockerdricka eller whicyvatten till denna, ibland mat. Maten som oftast bestod av en smörgås åkte ut och in, ut och in i köket tills man antagligen slängde den. Man fick inte heller beställa in hur stora beställningar som helst utan det var 2cl eller 3cl i bästa fall. Därav namnet lättgrogg.

Recept:

2 cl av en billig konjak (gärna Eau-de-Vie) eller billig whiskey.
Häll på rejält med whicyvatten eller sockerdricka, minst 4 dl.
Konsumeras i ett äkta lättgroggsglas som är ett glas som rymmer minst en halvliter och skall vara smalare nedtill och lite bredare upptill.
*

Klicka!
Weyler Hildebrands "Pensionat Paradiset" från 1937
är pilsnerfilmernas pilsnerfilm.

(Hela texten till "En äkta mexikanare", se nedan

            
                                                                             Den censurerade och barntillåtna versionen.
                                                                             ( En svensk SKRATT - och JUBELFILM
                                                                                 om kärlek, sol och snurretävlingar!)
 

Den ryktbaraste av alla svenska filmdebatter någonsin arrangerades av Sveriges Författarförening och ägde rum på det s k Konserthusmötet i Stockholm den 25 februari 1937, några dagar efter premiären på den famösa pilsnerfilmen "Pensionat Paradiset". Där flödade invektiven mot den svenska filmen, häftigast ur munnen på kvällens inledningstalare, kritikern och förläggaren Carl Björkman:

"Det ojämförligt mesta i denna svenska produktion är undermålig vara, intellektuellt undermålig, moraliskt undermålig, undermålig som smak och undermålig som uppbyggelse, ett enfaldigt andligt gods där grovheten och smaklösheten firar triumfer när filmerna inte komma med någon pretention och där det flacka och fadda regerar när filmerna komma med pretention."

Lili Ziedner och Maritta Marke när solstolen fälls ihop.

Carl Björkman fortsätter:
När "Pensionat Paradiset"  i dagarna väckt en sådan storm av opposition till livs, så är det inte alls därför att den skulle vara sämre än andra svenska filmer. Det är helt enkelt därför att den är likadan, med sina sommargäster som smetar skosvärta i stället för badolja i ansiktet; med sina stolar som fälls ihop när man sätter sig i dem; med sin vuxne, till dam utklädde karl som super sig halvfull inne på en av de manliga gästernas sängkammare; och med en inledningsscen sådan som den där pensionatets skräcktant sätter sig på tidningsbunten, vecklar upp den översta tidningen så att sidan med alla dödskorsen och sorgramarna blir synliga och besviken utbrister: "Det var rysligt så få döda i dag!".

Björkman sammanfattade sitt anförande med de bevingade orden
"Svensk film en skamfläck för vår kultur!".

*

   Thor Modéen och Arthur Fischer                 Julia Caesar, Greta Ericsson och Carl-Gunnar Wingård.
 

    I detta nummer av

står att läsa.

Vårens diskussionsämne "Pensionat Paradiset" har nu haft premiär i Köpenhamn på Triangelteatret och blivit en stor publik- och kritikersuccés. Samtliga köpenhamnstidningar ge filmen starka lovord. Sålunda skriver "Berlinske Tidende" om densamma: " Det är fart och solid komik över denna film från den svenska skärgården. Sol, saltvatten och sommarliv tycka alla om, och vi få detta i färskt tillstånd i " Pensionat Paradiset". Bilderna äro klara och rena som nästan alltid i svensk film. Det finns vackra badscener och i slutet förekommer en flott och spännande motorbåtstävlan"

Vidare skrives i "Berlinske Tidende": "Pensionat Paradiset" är en harmlös svensk serie av dråpliga förvecklingar, muntra idéer och roliga situationer, och man får inte tillfälle att ha tråkigt. I sommarvärmen verkar filmen uppfriskande".



Nils Ericson får särdeles fina lovord för sin damroll i denna film, och "Extrabladet" skriver: "I allmänhet klär det icke en skådespelare att uppträda förklädd till dam, men Nisse Ericson är undantaget, som bekräftar denna regel. Han är endast rolig, när han får damkläder på sig, och han kan göra det utan att mista ett grand av sin maskulina friskhet och frejdighet".

*

Folke Helleberg som i "Pensionat Paradiset" spelar Eric Karlsson, racerbåtsförare tog mycket illa vid sig efter den svidande kritiken som filmen fick utstå. Han funderade på att sluta att filma men gjorde ändå ett antal små inhopp i filmer fram till 1941 då han tillsammans med en kamrat öppnade en pälsaffär. När det på 1970-talet blev debatt om att bära päls från vilda djur så öppnade han istället en restaurang. Folke Helleberg medverkade i 23 långfilmer.

*

                       
Julia Caesar i spetsen för pensionatsgästerna            Thor Modéen och Arthur Fischer

*

En äkta mexikanare (Sylvain/Paddock)
Ur filmen "Pensionat Paradiset" och sjungs av Thor Modéen

Det finns ett land som ligger långt, långt bort nånstans i södern
Det är det landet jag drömmer om idag
Det finns ett land där kaffet växer vilt och druvan glöder
Och presidenter man byter varje dag.

Bland orkidéer och bland kaktéer, där får man vin förutan bok på kommittéer
Bland rosenmurar där faror lurar och ibland vilda tjurar har jag vuxit opp

MUUUUUU   ^:  MUUUUUU

Jag är en äkta mexikanare

och jag är van att göra som jag vill
Jag har ett blod som en afrikanare
och vilden spåras i min pupill
Att dansa foxtrot som en amerikanare,
Jag kan det ej - jag tar en rumbasväng
Jag är en äkta mexikanare och jag älskar kvinnor och handgemäng.

Jag brukar säga caramba, när ni i Sverige drar till med faan
Och när jag druckit nam-mamba, så gör jag utbrott som en vulkan
Och därför vill jag bara varna're, om du tar hand om flickan som är min
Jag är en äkta mexikanare och jag gör jämt det som mej faller in.