Linnéa Paulina Nilsson-
Hillberg föddes i Uddevalla den 26 oktober 1890.
Linnea Hillberg debuterade på scen 1913 hos John Borgh var sedan
verksam i Karin Swanströms teatersällskap mellan 1914-1918.
Hon kom därefter att arbeta på Blanche- och Komediteatrarna i
Stockholm samt Nya teatern och Lorensberg i Göteborg.
På 1930-talet tillhörde hon den fasta ensemblen på Vasateatern under
Gösta Ekman d.ä. regi. När Gösta Ekmans ensemble gör ett gästspel i
Sundsvalls Folkets Park 1936 med lustspelet Mästerkatten får
hon en något udda recension: "Linnea Hillberg behandlar sina
repliker lika suveränt som en bra plankbärare balanserar sin börda
uppe på en svajande ställning".
Under perioden 1938-41 var hon anställd vid Dramaten.
Tillsammans med sin make, Torsten Hillberg var hon anställd vid
Norrköping-Linköpings stadsteater mellan 1947-51.
Linnéa Hillberg turnerade också flitigt med Riksteatern i ett
flertal uppsättningar under 1950-talet. Hon gjorde flera
kritikerrosade rolltolkningar i klassiska pjäser; som Lady Macbeth i
Shakespeares Macbeth och som drottning Gertrud i Hamlet.
Spelade också Husebyfröken Florence Stephens i Vilhelm Mobergs
kontroversiella pjäs Sagoprinsen (1962) den handlade om den
då uppmärksammade Husebyaffären.
Från 1960 till sin död var hon anställd och verksam vid Stockholms
stadsteater och medverkade där i originaluppsättningen av Jösses
flickor (1974).
Hon filmdebuterade 1920 i filmen Mästerman och kom att
medverka i drygt 60 filmer och TV inspelningar, bl.a. i
filmatiseringen av Elin Wägners Norrtullsligan (1923),
Pensionat Paradiset (1937), Adolf klarar skivan (1938),
Hasse Ekmans Lågor i dunklet (1942).
Hillberg stod för ett antal starka kvinnoporträtt i biroller på
1940-talet.
Precis som på scenen fick hon påfallande ofta spela de rigida,
stela, svartsjuka, bittra eller bitchiga kvinnorna, som t.ex. I
filmerna Tänk, om jag gifter mig med prästen (1941),
Flickan och Djävulen (1944) samt Kvinna utan ansikte
(1947).
Linnea Hillberg avled i Stockholm den 3 juli 1977.